Kommande projekt

Beskrivning av missionsarbetet. Ninaona- jag ser

 

Inledning.

Under en längre period har vi bistått Tanzania med hjälp att bygga upp skolsystemet på alla plan från grundskola till universitetsnivå. Vilket jag sett med egna ögon att det fungerar på ett mycket tillfredställande sätt. Vad jag också sett är att de studerande från grundskola till universitetsålder har utvecklat samma synproblem i skolan som barn och ungdomar har i Sverige. På ett sätt kan man säga att vi i vår iver att ge dem ett fungerande skolväsen missat denna bit men på ett annat sätt så skulle jag nog mera anse att man inte varit medveten om detta problem.

 

Jag har också sett flera tecken på att inte ha en fullgod synskärpa är ett hinder för att ta sig ut ur fattigdomen. Att ha rätt synskärpa under sin studietid och senare i livet ger en vidare syn på alla form av inlärning, vilket i förlängningen ger ett rikare socialt engagemang för sitt land.

 

Är detta något som vi som biståndsgivare och/ eller missionärer åligger oss att hjälpa till med. På ett sätt kan man tycka att det skall vi inte behöva hjälpa till med vi ger dem ju ett skolväsende, men i förlängningen ger vi dem också synskärpeproblematiken som följer med all inlärning. Ur den synvinkeln borde detta gå hand i hand.

 

Det är här jag kommer in med mitt gedigna optikerkunnande och mitt brinnande intresse för att få jobba med bistånd och mission, optisk mission. Jag har under ett antal år samlat in glasögonbågar, glasögonglas, synhjälpmedel, synsvagsoptik, optisk utrustning för provrummet, optisk utrustning för verkstaden, där tanken är att den skall sättas upp för att kunna användas till att göra synundersökningar och för att tillverka glasögon med individuellt anpassad styrka till respektive person så långt det är möjligt. Det skall i förlängningen vara en hjälp till självhjälp.

 

Varför Optisk mission?

På hösten 2001 åkte jag till Tanzania och Zanzibar för att tillsammans med optikerparet Hesselmark modernisera Zanzibars sjukhus ögonklinik. Redan då föddes någon form av frö till att vilja jobba med optisk mission.

 

Det skulle sedan dröja ända till det att jag gick Hållands Fhsk U-landslinje året 2005-2006 till att det där fröet skulle blomma ut för missionsarbete. I U-landslinjen så ingick en 2 månader lång studie och praktikresa till Tanzania. Jag valde att förlägga min praktik på Tanzanias optikerutbildning, där jag fick möjligheten att undervisa både i de teoretiska ämnena och de mera praktiska. På en vänfolkhögskola till Hållands fhsk gjorde jag på eget initiativ cirka 50 synundersökningar och delade ut 40 läsglasögon. Jag tillverkade även 10 talet par som sedan skickades ned.

Under detta folkhögskole år kom jag även till insikt i min kristna tro och blev under förbönen inför vår resa till Tanzania frälst, under resans gång stärktes min tro och mitt kall att jag skulle jobba med mission, detta har mynnat ut i optisk mission. 

 

Efter mitt år på folkhögskolan hittade jag på nätet en hemsida där man kunde jobba med optisk mission i Tanzania. Så i december 2009 åkte jag åter ned och jobbade som optiker för Ona Network under 2 veckor i Dodoma. Jag gjorde både fältmässiga arbeten och butiksarbeten.  Den sista tiden var tanken att göra synundersökningar på SEKUCo ett universitet i Magamba inte långt från Lushoto. Tyvärr så hade eleverna gått på jullov så av detta blev det intet. Istället hamnade jag i byn Bombuli där jag gjorde ett stort antal synundersökningar och delade ut glasögon.

Tanken på att jobba med universitetet var dock född och jag har sedan dess haft kontakt med rektorn för att vi skall få till ett samarbete. 

 

Under mina resor till Tanzania har jag fått en stor insikt i hur stort behovet av glasögon är, inte minst inom skolan. Jag stötte exempelvis på universitetsstuderande i Dodoma som var kraftigt närsynta, barn på landsbygden med grava synnedsättningar men även helt vanliga synproblem hos barn och ungdomar relaterade till skola och inlärning. Utöver detta har vi den breda allmänheten som också är i skriande behov av inte minst läsglasögon.

 

Att Gud har gett mig ett kall, en upplysning har jag vid ett flertal tillfällen sett, känt och i handling fått ta del av. Det är därför jag nu försöker få till en missionsresa där jag kan få hjälpa människor till självhjälp genom att ge dem en möjlighet att se när de studerar, se när de trär en synål, se sin boskapshjord men inte minst ge dem en möjlighet att ta sig ur fattigdomen genom att få se och klara sig själva. Olika åldrar är i behov av olika former av hjälpmedel för att rätt tillgodogöra sig informationsflöde i sin utbildning.